Av: Stefan

Jag minns när jag sökte jobb på Åtvidabergs Bok & Tryck 1988 och de hade en ny DOS-baserad sättare – Compugraphic.
När man arbetade i den så valde man punktstorlek och typsnitt och andra variabler på texten genom kodning och skrev ut med en speciell fotosättare som gjorde texten knivskarp – har inte sett maken varken förr eller senare. Efter textsättningen användes sedan bilder från tjocka pärmar med färdiga clip art (hette så redan då)för att göra färdiga pappersoriginal som därefter fotograferades. Texten på originalen kunde flyttas eftersom baksidan på papperet vaxades, men bara i nödfall.
Där lärde jag mig allt om datorer, foto, utskrifter och trycksaker. Men 1993-94 hände något revolutionerande. Vi skaffade en Mac! Med Mac:en följde ett layout/ombrytningsprogram som hette QuarkXpress och ett fotoredigeringsprogram som lät användaren redigera sina egna inscannade foton. Det hette Photoshop .
Med dessa program kunde man helt plötsligt göra fantastiska skapelser direkt på skärmen. Text, bilder, logotyper, clip art och färger kunde flyttas och brytas i all oändlighet. Man fick aldrig nog. Barnen som idag leker med samma verktyg från tidig ålder kan nog inte fatta hur det var att byta från kladdiga vaxade papper till layoutarbete på skärm.
Dessutom skaffade vi en webbrowser till Macen (internet använde vi redan – men dosbaserat) Man kunde ge sig ut den digitala världen och jaga bilder och text. Eller hitta utbildningssidor när man kört fast med ett projekt (innan det fick man ha ett par telefonnummer redo till en grafisk guru). Jag kommer ihåg att man första åren hade stenkoll på internet och vilka svenska sidor som fanns utlagda. Javisst, på hela internet!
Ett stort problem för tryckerierna i början av datautvecklingen var alla olika bild- och textformat som fanns. Alla dataföretag skapade egna format i tron att just deras skulle bli standard och användas av alla. Vet inte hur många konverterare jag provade första åren. Ibland kom text och bilder ut med fel typsnitt och upplösning. Ibland kom de inte ut alls! Det fanns alla varianter! Post Script var en standard som höll länge, men den krävde egna PS-typsnitt. När Portable Document Format (PDF) slog igenom och började användas av de flesta var det en halleluja-upplevelse.
Kan ibland sakna första tidens pionjäranda. Alla testade allt. Vi ringde varandra och tipsade om datagenvägar man upptäckt, en funktion man kunde använda annorlunda, mot hur det var tänkt, eller en ny bra hemsida på nätet. Minns fortfarande första gången jag lyckades rädda en kunds vattenskadade bröllopsfoto genom att retuschera skadade delar, klona det och colorera om fotot i Photoshop. Idag gör alla sånt själva. Men då stod hela tryckeriet och även kunden i stum förundran inför resultatet som kom ut från skrivaren.
Kul minnen!